Only for you My Dear

på hjärnan (i hjärnan?). i ivlket fall. hade små funderingar på flertalet bussresor i helgen. kommer såklart inte på vad för vettigt jag tänkte på, men jag vet att jag bet mig i tungan i söndags. jag var påväg till bussen i sensommarvärme. och bet mig för att jag tänkte på en frostig morgon i december förra året. en av de bästa nätterna/morgnarna på länge vid den tiden. den där tacksamheten infann sig då. tack för insikt och perspektiv. nu är det långt bort. det andra också. nu är annant nära nu är känslan borta. fast jag är nog kvar i samma mönster, även om jag inte har några pärlplattor att fylla.