Hot om polisanmälan
åh herregud.
Idag ringde en kund och sökte mig på avbokningstelefonen. Det var en man som menade på att jag bokat ett möte med deras företag och började fråga ut mig om var jag var anställd och vilka jag bokade möten åt. Jag förstod till en början inte riktigt vad han ville (jag trodde han ville boka av ett möte) och kunde heller inte minnas mig ha bokat något möte med just dem. Sedan fattade jag att två av våra säljare varit där och han var missnöjd. Han menade på att de lurat deras företag och att han skulle göra en polisanmälan för urkundsförfalskning. Vad jag fortfarande inte förstod var vad jag hade med saken att göra. Han började fråga ut mig om jag visste om vad de höll på med. Han använde sig utav förtal genom att påstå att jag arbetade för ett bedrägeriföretag och menade på att det var allvarliga saker och att jag varit en "medhjälp". (Vadå? Var jag skyldig till urkundsförfalskning p g a jag är anställd?) Det kändes lite som att sitta i ett förhörsrum. Han bad om min chefs nummer och riktade sig även mot mig då han bad om mitt fullständiga namn och ville veta hur han kunde kontakta mig. Avslutningsvis frågade han om jag också ville ha en kopia på polisanmälan (som skulle skickas i eftermiddag). -Javisst.. Vad nu jag skulle med den till.
Tillslut la jag på. Kände mig väldigt upprörd och chockad och som vanligt bröt jag ihop. Det var kanske inte helt oprovocerat och mina kollegor var förstående. M blev rasande och ringde upp och skällde ut killen. Även min chef ringde upp och var måttligt förbannad eftersom att jag inte hade ett dugg med saken att göra och att kunden både försökt provcera, hotat och som sagt använt sig av förtal. Det visade sig sedan att jag inte ens bokat mötet. Snacka om störd människa.
Nåväl. Typiskt att jag råkar ut för det där. Jag pallar ju inte trycket från någonting. Och även om jag hela tiden fortfarande tänker klart, inser att det inte är någon fara eller att jag inte gjort något fel blir det bara för mycket.
(Nog för att jag visste att måndagen skulle bli tung utan vare sig Sandra eller Ted på kontoret).
Idag ringde en kund och sökte mig på avbokningstelefonen. Det var en man som menade på att jag bokat ett möte med deras företag och började fråga ut mig om var jag var anställd och vilka jag bokade möten åt. Jag förstod till en början inte riktigt vad han ville (jag trodde han ville boka av ett möte) och kunde heller inte minnas mig ha bokat något möte med just dem. Sedan fattade jag att två av våra säljare varit där och han var missnöjd. Han menade på att de lurat deras företag och att han skulle göra en polisanmälan för urkundsförfalskning. Vad jag fortfarande inte förstod var vad jag hade med saken att göra. Han började fråga ut mig om jag visste om vad de höll på med. Han använde sig utav förtal genom att påstå att jag arbetade för ett bedrägeriföretag och menade på att det var allvarliga saker och att jag varit en "medhjälp". (Vadå? Var jag skyldig till urkundsförfalskning p g a jag är anställd?) Det kändes lite som att sitta i ett förhörsrum. Han bad om min chefs nummer och riktade sig även mot mig då han bad om mitt fullständiga namn och ville veta hur han kunde kontakta mig. Avslutningsvis frågade han om jag också ville ha en kopia på polisanmälan (som skulle skickas i eftermiddag). -Javisst.. Vad nu jag skulle med den till.
Tillslut la jag på. Kände mig väldigt upprörd och chockad och som vanligt bröt jag ihop. Det var kanske inte helt oprovocerat och mina kollegor var förstående. M blev rasande och ringde upp och skällde ut killen. Även min chef ringde upp och var måttligt förbannad eftersom att jag inte hade ett dugg med saken att göra och att kunden både försökt provcera, hotat och som sagt använt sig av förtal. Det visade sig sedan att jag inte ens bokat mötet. Snacka om störd människa.
Nåväl. Typiskt att jag råkar ut för det där. Jag pallar ju inte trycket från någonting. Och även om jag hela tiden fortfarande tänker klart, inser att det inte är någon fara eller att jag inte gjort något fel blir det bara för mycket.
(Nog för att jag visste att måndagen skulle bli tung utan vare sig Sandra eller Ted på kontoret).
Kommentarer
Trackback
