järnmask.

Lika vanligt morbid var frukosttillställningen borta i Görla. Tandborsten stod kvar men tiden rullar vidare.
Det känns overkligt och jag är osäker på vad som exakt hände, eller på vad som händer inuti. Natten tog mig tillbaka till början av november fast med större spänningar och förvirring. Motsägelse. Det är ordet som kretsar. För det är fortfarande svårt att förstå. Samtidigt som jag är så dålig på att uttrycka mig men jag ska sluta tänka så mycket (utan konfrontationer blir allt lättare). Men det är allt motsägande som gör att det snurrar. snurrar. snurrar. Trygghet/osäkerhet. Time will show.

Och jag ska leva i ovisshet.
Och om två veckor flyttar jag hem.
Och jag kommer träffa dig igen.

Du står och balanserar när jorden skakar
och även om det framkallar illamående
så faller du inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0