det som gör det.

synd att jag inte var en sapfo.
så kunde människor sitta i timtal för att tolka och analysera.
spendera år, kanske liv till att förstå mina uttryck.

fast det måste vara något som fattas.
som eld under huden eller sus i öronen.
låt oss leva, låt oss älska.

Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyss till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid
i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.
Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.

Kommentarer
Postat av: Jonna

Men Madde, usch! Det har verkligen inte gått tillräckligt med tid för att jag ska vilja bli nostalgisk av den här texten. Får mycket bättre vibbar av det du själv skriver :P

2008-10-13 @ 20:59:42
URL: http://www.ingredienser.blogspot.com
Postat av: melissa

madde. har du en alskare?

2008-10-14 @ 09:33:01
URL: http://meelissafrodin.blogg.se/
Postat av: mads till kommentarer

haha, då ska jag fortsätta skriva själv då Jonna.

o klart jag har Melissa ;) alla älskar mig^^ skämt o sido.

anonym, verkar visst aldrig bli nöjd?

2008-10-14 @ 15:56:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0